|
Vad har då hänt de senaste två veckorna? Först och främst har Anton gjort stora framsteg gällande gåendet. När vi började på dagis så var han lite osäker, framförallt så orkade han inte gå några längre sträckor. Nu är han starkare och han vill gärna gå både här och där. Det är fortfarande lite osäkert och han trillar ibland men viljan är stor...... Vår utmaning som föräldrar är nu att ha stort tålamod. Anton måste ges möjlighet att träna motoriken överallt och då kan man inte ha bråttom eller vara stressad. Exempelvis är det jätte spännande att gå runt i garaget och titta på alla bilarna. Som tur är så har Martin och jag helt klart blivit mycket lugnare efter de senaste månadernas resa. Vi har inte lika bråttom längre och vi tar en sak i taget. Ibland undrar jag vad man gjorde med sin tid innan man blev barnfamilj. Man måste ju haft hur mycket tid som helst till att inte göra någonting och ändå var man ofta stressad!!! Jag tror nog aldrig att jag varit så nöjd med livet som jag är just nu och då har jag ändå en svårt sjuk son, snacka om att jag har fått ett nytt perspektiv på vad som är viktigt. | 
